Sunayana ”Naya” Weber lärde sig för första gången om fördelarna med amning när hon deltog i en förlossningskurs i Texas när hon var gravid med sin första son 2010.
Som blivande mamma hittade Weber ibland sig själv på egen hand när hon skulle navigera i resurser för föräldraskap och amning. Kort efter att ha fött sin son insåg hon också att det fanns en generationsklyfta när hon sökte råd om amning eller föräldraskap från sin mamma.
Någonstans mellan det att min mamma föddes och att jag föddes, förändrades kulturen till en kultur där modersmjölksersättning sågs som bättre än bröstmjölk eller till och med mer som en statussymbol där endast fattiga kvinnor ammade.
”Min mamma ville vara till hjälp, men mycket av hennes kunskap var föråldrad eller gällde inte min nuvarande situation”, säger Weber, som nu är certifierad amningskonsult. ”Hennes senaste amningserfarenhet ägde rum i Indien för över 30 år sedan.”
Weber, som föddes i Mumbai i Indien, fick veta att hennes mamma uppmuntrades av äldre i familjen att amma henne och hennes syster i sex månader. ”Även om hon ville amma längre fick hon höra att hennes mjölk inte var tillräckligt bra”, säger Weber.
American Academy of Pediatrics rekommenderar att spädbarn ammas uteslutande i ungefär sex månader och sedan ammas med tillägg av kompletterande livsmedel i ytterligare ett år eller mer. Både spädbarn och mödrar kan dra nytta av amning, där spädbarn får skydd mot olika infektioner samt diabetes, leukemi och barnfetma och mödrar minskar sin risk för olika cancerformer bland andra fördelar, enligt akademin.
När Weber blev mamma insåg hon att hennes egen amningspraxis skiljde sig markant från sin mammas: Båda hennes barn ammades fram till två års ålder, och Weber ammade offentligt, inte privat, och förlitade sig på bröstmjölk i stället för modersmjölksersättning.
”Någonstans mellan det att min mamma föddes och det att jag föddes, ändrades kulturen till att modersmjölksersättning betraktades som bättre än bröstmjölk, eller till och med som en statussymbol, och att det bara var fattiga kvinnor som ammade”, säger hon.
För att ta itu med några av de vanliga missuppfattningarna om amning i det asiatisk-amerikanska samhället hjälpte Yajie Zhu, programsamordnare på OB-GYN-avdelningen vid Charles B. Wang Community Health Center i New York, till att leda ett utbildningsprogram om amning som 2014 anpassades till mödrars specifika behov.
Zhu noterade att några av de missuppfattningar som hon har hört från några av sina klienter på centret inkluderar idén att amning är smärtsamt eller att de inte kommer att kunna producera tillräckligt med mjölk till sina barn.
”Många kinesisk-amerikanska kvinnor, särskilt nyanlända invandrare från Kina, har uppfattningen att modersmjölksersättning är mer näringsriktig och bekvämare än bröstmjölk”, tillade Zhu.
Utbildningsprogrammet har varit en succé, konstaterade hon, med en ”signifikant ökning” av andelen kvinnor som uteslutande ammar sex veckor efter förlossningen mellan 2014 och 2016. Hälsocentralen håller på att sammanställa data som ska offentliggöras.
Ett annat problem, menar förespråkare, är allmänhetens uppfattning om huruvida amning är ”acceptabelt”. År 2012 fick tidskriften TIME blandad feedback för ett omslag som visade en mamma som ammade sitt treåriga barn. Och i mars 2018 väckte en indisk tidskrift debatt på sociala medier för att visa en skådespelerska som ammar.
Enligt National Conference of State Legislatures har 49 delstater lagar som tillåter kvinnor att amma på alla offentliga eller privata platser. Dessutom är arbetsgivare enligt federal lag skyldiga att tillhandahålla anpassningar på arbetsplatsen för ammande mödrar.
Men det är inte alla arbetsgivare som har respekterat denna lag: enligt en rapport som publicerades i forskningstidskriften Women’s Health Issues 2016 hade endast 40 procent av kvinnorna tillgång till ”både rasttid och ett privat utrymme för att uttrycka mjölk”.”
To-wen Tseng, en före detta TV-reporter baserad i San Diego i Kalifornien, berättade att hon ställdes inför utmaningar när hon återvände till jobbet efter mammaledigheten 2013 på World Journal, en kinesiskspråkig tidning som betjänar Nordamerika, när hennes barn blev tre månader gammalt.
”Jag pratade först med min chef; hon sa till mig: ’Du behöver inte amma. Formulanmatade barn är lika friska”, sade Tseng. Därefter talade hon med företagets personalavdelning, som påstås ha sagt till henne att ”de inte kände till lagen.”
Tseng sade att hon i ett brev som hennes advokat skickade till tidningen hävdade att hennes tidigare arbetsgivare inte tillhandahöll anpassningar på arbetsplatsen för henne som ammande mamma eller ett rimligt utrymme för att pumpa. Tsengs advokat sade att World Journal erbjöd en uppgörelse efter att ha mottagit brevet, betalade en monetär uppgörelse och gick med på att införa en ny policy, enligt Legal Aid at Work, en ideell organisation som representerade Tseng. Som en del av förlikningen förnekade tidningen allt ansvar eller att den gjort sig skyldig till några oegentligheter.
Avokater för World Journal sade att tidningen löste klagomålet för att undvika rättstvister och att det ”inte fanns något fog för påståendena”. En chef på tidningen hade ordnat ett separat kontor för Tseng och tidningen köpte ett kylskåp för förvaring av bröstmjölk, enligt advokatbyrån Rose W. Tsai & Associates, som representerar World Journal LA.
”Återigen, World Journal har och fortsätter att vara uppmärksam på behoven hos alla sina anställda, inklusive ammande mödrar”, heter det i ett uttalande från advokatbyrån.
Många kinesisk-amerikanska kvinnor, särskilt nyanlända invandrare från Kina, har uppfattningen att modersmjölksersättning är mer näringsriktig och bekvämare än bröstmjölk.
Tseng sade att hon hade velat bjuda in amningsexperter till sitt företag som kunde prata om fördelarna med amning, men eftersom många av hennes kollegor inte talade engelska som förstaspråk, försökte hon hitta kinesisktalande experter men misslyckades.
Sedan den erfarenheten har Tseng ägnat sin karriär åt att förespråka familjevänlig politik och jämställdhet på arbetsplatsen, blogga om amning som en mänsklig rättighet och tala om amningshinder i asiatisk-amerikanska samhällen och utanför.
Hon är också en av grundarna av Asian Breastfeeding Task Force, en grupp av vårdgivare och förespråkare som grundades 2017 i hopp om att främja och stödja amning i asiatisk-amerikanska samhällen.
”När jag lämnade mitt heltidsjobb som reporter och blev amningsaktivist var det min förhoppning att ingen kvinna någonsin ska behöva uppleva det jag har upplevt”, säger hon. ”Sedan dess har det gått fyra år. Vi har fortfarande en lång väg att gå.”
Följ NBC Asian America på Facebook, Twitter, Instagram och Tumblr.