Fortsätter vi vår diskussion om tillämpad beteendeanalys fokuserar vi nu på vad som händer exakt under en ABA-utvärdering. Skicka gärna in frågor, kommentarer eller andra ämnen som du vill att vi ska ta upp.
ABA-utvärderingen
Vad ska jag förvänta mig när en BCBA går in genom min ytterdörr?
Innan jag någonsin träffar barnet har jag ett ingående föräldrasamtal och ber föräldrarna fylla i en kort inventering av beteende- och utvecklingsfärdigheter. När vi pratar frågar jag föräldrarna om i vilka situationer det utmanande beteendet eller de utmanande beteendena förekommer mest, vem de förekommer mest med, vad som ofta ”utlöser” beteendet och vad föräldrarna för närvarande gör efter beteendet. Jag frågar också föräldrarna vilka föremål och aktiviteter deras barn tycker om, så att jag har en uppfattning om vad jag ska använda som förstärkare under min direkta utvärdering.
När jag genomför min utvärdering använder jag bedömningen av grundläggande språk- och inlärningsfärdigheter. ABLLS är en bedömning, en läroplansguide och ett system för uppföljning av färdigheter. ABLLS ger kriteriebaserad information om ett barns nuvarande färdigheter. Den ger också en läroplan som kan ligga till grund för valet av utbildningsmål.
Jag börjar utvärderingen med att bara leka med barnet för att bygga upp en relation. Efter mitt föräldrasamtal tar jag med mig leksaker och aktiviteter som (förhoppningsvis) är förstärkande för barnet. Jag låter henne välja någon av mina leksaker och leka med den. Jag leker interaktivt med barnet i den utsträckning som är lämplig för barnets utvecklingsnivå. När vi har lärt känna varandra och barnet har hittat en leksak som hon tycker om att leka med, visar jag honom de visuella ”först, sedan”-bilder som jag tog med mig så att han vet vad han kan förvänta sig.
På ”först”-sidan finns en ”arbete”-bild och barnet väljer en önskad sak eller aktivitet och placerar den på ”sedan”-sidan. Jag har med mig en valtavla med många laminerade och kardborrade bilder. När jag utvärderar ett barn i tidig ålder som inte kan skilja mellan bilderna och välja en, gör jag en ”preferensbedömning” genom att placera 2-3 föremål framför barnet och se vilket föremål det väljer. Därefter placerar jag det aktuella föremålet på ”sedan”-sidan av ”först, sedan”-kortet. Jag presenterar sedan en instruktion, och omedelbart efter det att barnet har svarat (eller låtit mig uppmana barnet att svara) ger jag henne leksaken. Jag ställer in en visuell timer och när timern går av gör jag en ny bedömning av preferenser och gör om processen. Jag tar med mig flera olika symboliska ekonomier för att tillgodose varje enskilt barns behov. En tokenekonomi är en tavla med ett visst antal rutor. Efter varje lämpligt svar får barnet en ”token”. Jag tillverkar en mängd olika polletter som barnet kan tycka om, till exempel bilder av Thomas the Train. När tavlan är fylld och barnet har tjänat det angivna antalet polletter får det den förstärkare som det har valt.
Bedömningen av ABLLS är uppdelad i 25 områden. Inom varje domän finns det mellan 7-25 individuella uppgifter som behandlar de olika individuella utvecklingsfärdigheter som barnet måste visa inom den domänen. Här är bara några av domänerna och några exempel på färdigheter inom varje domän.
- Visuell prestation: Pussel, formbox, matchning, imitation av blockdesign, mönstring, seriering, bildsekvenser, labyrinter
- Receptivt språk: Svarar på sitt eget namn, följer instruktioner i rutinsituationer, väljer vanliga föremål, rör vid kroppsdelar, väljer adjektiv, visar en låtsashandling, väljer bilder av handlingar, väljer tillhörande föremål, väljer efter funktion, egenskap, klass, receptiva prepositioner.
- Motorisk imitation: Imitation av ben- och fotrörelser, imitation av arm- och handrörelser och imitation med föremål.
- Förfrågningar: Begär hjälp, begär saknade föremål som behövs för en uppgift, begär med hjälp av meningar, begär med ögonkontakt.
- Märkning (expressivt språk): Etiketterar vanliga föremål, handlingar, känslor, kroppsdelar, adjektiv, pronomen, prepositioner, associerade föremål samt egenskaper, funktioner och kategorier av föremål.
- Intraverbaler: Här behandlas mer avancerade konversationsfärdigheter och abstrakt språk, t.ex. att fylla i ord från sånger, svara på WH-frågor och beskriva föremål.
- Lek och fritid: Leker med leksaker enligt plan, flera svar med en leksak som är relaterad till ett tema, leker interaktivt med andra elever, sociodramatisk lek.
- Sociala interaktioner: Visar intresse för andras beteende, tittar på andra för att starta en social interaktion, imiterar jämnårig, returnerar hälsningar och justerar beteende baserat på förändringar i jämnårigas handlingar.
AbellS har också akademiska, motoriska och funktionella egenvårdsdomäner såsom gruppundervisning, följa klassrumsrutiner, generaliserat svarande, läsförmåga, matematiska färdigheter, skrivförmåga, stavning, påklädning, ätande, skötsel, toalettbesök, grovmotoriska och finmotoriska färdigheter.
Så i slutet av de två timmarna har barnet lekt med många nya och spännande leksaker, sett ungefär 495 smileys och hört 501 specifika verbala lovord, jag packar ihop min resväska och han säger (eller vinkar): ”Hej då Sarah”. Vi har fått en bra start.